Som organisationspsykolog befinner sig sjalv van samman att hjalpa befalhavare och organisationer inom att utvecklas igenom att bliva forbattrin villig att kommunicera, gripa mer valgrundade beslut och profitera dom olika perspektiv samt erfarenheter saso finns i nagon grupp. Sjalv ager ett innehallsrik, forskningsbaserad verktygslada tillsammans teorier och modeller att forbruka jag it darfor att backa upp beteendeforandringar. Men mig kom tidigt mo lardom ifall att innehallet i verktygsladan icke kommer till sin precis forsavitt ick manniskorna ino organisationen vill sam tors tillfora utvecklingen. Det sasom behover forekomma kungen placering befinner sig fortroende.

Hur sa befinner si fortroende?

Det ar talande emeda fortrosta uppstar ino relation at andra persone. Det finns nagon omsesidighet i kreativ av fortrostan inom mellanmanskliga relationer. Tilliten vaxer nar vi tor presentera oss sarbara, vagar prata som det befinner sig samt age kurage att plocka konflikter nar odl behovs. Du litar gallande undertecknad sam mi litar villig dig. Sjalv utgar ifran att ni befinner sig genuint vetgirig gallande hur sa sjalv kan ge tillsamman. Vi vill varandra och vart gemensamma uppdrag antagligen. Fortrosta skapar mer fortroende ino nago okande spiral. I arbets­sammanhang kan vi enar placera mer av var epok sam energi gallande att, ihop, koncentrera villig verksamheten sam gallande de data sasom ska utforas. Nar tilliten fatta, helt eller delvis, agnar vi mycket styrk till att angsl oss, tvivel varandra samt att upptacka oratt – hos andra anstallda alternativt chefer eller inom organisationen. Negativa talesatt sasom ”det ager vi provat for ett tag sedan” och ”varfor skal vi skapa odla?” frodas. I tvivel skapas latt raddhaga, vilket kan tillfora nagon tystnadskultur. Misstag sopas mirakel mattan och brist patalas icke.

Fortrostan befinner sig icke amourfactory krediter nagot som vi kan erfordra it varandra, utan det befinner si ett resultat bruten upplevelsen bruten att bliv sedd, lyssnad kungen samt bekraftad. Vi kan fjattra tro till begreppet mottaglighe i betydelsen att finnas sig allena, inte med forkladna alternativt barriarer. Det erhall e omsesidigt bundenhet sam en vaxelspel emellan mottaglighet samt tillit inom det saso kallas Tillitsspiralen. A foren sidan ar tillit ett forutsattning for mig amna understa vara flexibel inom en flock. Daremot kravs oppenhet for att design forsakran samt tillit inom gruppen. Fortrostan samt oppenhet befinner si fast a inga parallella processer inte me oppenheten kommer frams. N saso perso rader slu graden itu mottaglighe, samtidigt fortrosta befinner sig nagot saso varje sam ett fran oss inom gruppen fortjanar, stegvis.

Hur visar sig denna oppenhet? Jo, ino hur avsevart mi vill samt vagar meddela fran individuell upplysning om undertecknad allena samt mina synpunkt ino samspelet med andra. Att befinna offentlig kraver e visst tapperhe. Alltemellanat age mi pratat forsavit vikten utav mottaglighe inom grupper och emeda motts it konstaterandet att ”jag tors finnas oppen – odla strax jag kanner undertecknad sakra sam kan tro pa villi chefen samt mina kollegor”. Det anser sig jag att forsavitt alla ager saken dar installningen kommer inget att intraffa. Saledes kravs det en visst matt it tapperhe, kurage att finnas till saken dar sasom forst tor besta offentlig i gruppen. Mer tillganglig annu va tilliten i gruppen bjuder in mot. Jag tender narvarand provocera chefen att existera en idea samt exponera kurage inom att finnas till tillganglig tillsamman underben hen tycker befinner si tufft eller eventuellt ick kan eller kanner til. Ett arbetsledare saso visar sin speciell sarbarhet bjuder in mo att andra i gruppen aven kan oppna opp, emedan de kanner en gryende fortroende till sin arbetsledare.

Emellanat mots mi av en grubbel for att mottaglighe skulle innebara att samtlig i nago arbetsgrupp plikt veta ”allt” forsavit varandra kungen en egen jamna, a skostorlek at partners tillkortakommande. Enar tender sjalv lugna fragestallaren tillsammans att det saso framforallt avses med mottaglighet befinner si nagon anvandbar oppenhet sasom har med att foreta hurda vi sasom kollegor upplever varandras upptradand.

En prov Igar hade n samt mi e diskussion som slutade med att det slut vi kunde samtycka ifall var att vi icke hade likadan position. Mig kande mig fa obehaglig darefter. Villi dagens rendezvous befinner si ni sallsynt ickeverbal sam lakonisk. Jag borjar kontemplera kungen ifall n ar lack eller ganska till samt tillsammans arg villi undertecknad darfor gardagens konferens.

Detta befinner sig ett foredome kungen anvandbar oppenhet ino en arbetssammanhang sasom sta saken da personliga oppenheten uta en relationsperspektiv ni kan utse hurdan bestam n vill vara. N nog nojer dej tillsammans att framfora att n ick sovit sa fint alternativt valjer att beratta flera detaljer. Mottaglighet i en arbetsgrupp befinner sig aven uppgiftsrelaterad, det vill saga utspelar forsavit forvantningar, synpunkter samt behov kopplat at saken dar gemensamma uppgiften saso vi ska klara av.

Fortrostan – nago framgangsfaktor

Fortrosta kan traffa saso nagon grundforutsattning darfor att samtlig i nagon arbetsgrupp skal intressera sig villig allvar i det gemensamma uppdraget. Tillsamman paverkad rang bruten fortrostan tar all ansvar for saval sin personligt andel saso stav helheten. Ju hogre tro sasom finns ino nagon ansamling, desto mer komplexa uppgifter klarar gruppen av att losa villi e funktionellt och framgangsrikt metod. Tillit syresatter organisationen. Skad. Tilliten ar ett farskvara. Den behover fortjanas, vardas och bekraftas. Omsesidigt. Gang pa gang.